Fångstbegränsning och minimimått
Vi kan hålla med om de förslag som anges i remissen men anser det mycket olyckligt att inte abborren finns med i detta förslag. I en ekosystembaserad förvaltning ska försiktighetsprincipen råda och då är vår rekommendation ett maxuttag på abborre 5st max 38cm/ fiskare och dygn.
Det behövs inga fler utredningar eller arbetsgrupper kring detta. Låt försiktighetsprincipen råda och ta med abborren i de nya bestämmelserna redan nu.
Utanför denna remiss yrkar vi fortfarande på en fångst av max en lax med fettfena/ fiskare och dygn. Detta är en mycket stor kontrovers i trollingfisket och bör omprövas snarast. Detta har vi tidigare framfört när det var aktuellt. Men problemet kvarstår. Varför bara ha en inskränkning i trollingfisket och inte i övrigt laxfiske. Detta samtidigt som ”mynningsfisket” för husbehov är tillåtet vid våra norrländska laxälvar. Detta rimmar illa med en god förvaltning.
Akut nuläge
Det är katastrof i utskärgårdarna. Även i flera lite mer skyddade vikar i mellanskärgården märker man att något är fel. Kusttorsken, Gäddan och abborren är borta men spiggen breder ut sig och allt ifrån zooplankton till rovfiskyngel står på menyn. Läget är akut och forskningen ligger några år efter i sin rapportering i jämförelse med de som befinner sig i verkligheten varje dag. Lägg till en ca 90% nedgång(fångster i småskaligt yrkesfisket i Stockholm) av strömmingen som på våren ska vara motorn i skärgårdens ekosystem så inser man att det är bråttom.
Den enda lösningen för ”ett ekosystem i balans” är att få tillbaka rovfisken. Det finns ingen annan väg att gå om vi ska kunna lämna över en levande kust med gott samvete till våra barn.
Handlingsplan och åtgärder
Sjösätt ett pilotprojekt i Stockholms skärgård. Där Länsstyrelsen ges uppdraget och de ekonomiska möjligheterna att samordna en förvaltning av fiskresursen med lokal förankring tillsammans med privata aktörer och föreningar. Fiskefrämjandet Stockholms skärgård där alla skärgårdens aktörer finns representerade skulle vara en naturlig samarbetspartner för att förverkliga detta projekt. I projektet kontrakteras ”marina observatörer” personer som vistas i skärgården varje dag året runt. Exempel fiskeguider, tillsynshen, yrkesfiskare och skärgårdsbor. Dessa rapporterar förekomst av säl som uppehåller sig på ”fel” plats tex i mynningsområde vid Havsöringså eller vid ett fredningsområde. Samma sak gäller för skarven och här rapporteras nyetableringar och tex förändringar i beteende. Dessutom kan observatörerna rapportera in miljöförändringar/utsläpp, olagligt fiske eller andra företeelser som är viktiga i förvaltningen. Till pilotprojektet kontrakteras också ett antal jägare för att vara behjälpliga när rapport inkommit om att en ”problemsäl” befinner sig vid en åmynning eller i ett fredningsområde. I projektet ska det också vara möjligt att betala ut ersättning till jägare, extra tillsynspersonal, båtmän mm för att kunna utföra en del i förvaltningsarbetet. Målet med detta projekt är att hjälpa myndigheterna att utföra en för fisken god förvaltning samt att tillse att förvaltningsplanerna för säl och skarv utföres med kvotuppfyllnad vad gäller licens och skyddsjakt. Något som visat sig mycket svårt tidigare. I projektet skulle det också kunna rymmas en ”omstart” av ett antal fredade vikar i yttre skärgården med flytt av rovfisk(gädda). (Utsättning av yngel är meningslös pga spiggen). Också detta med lokal förankring och med hjälp av fiskeguider så skulle det kunna bli en viktig del i att få tillbaka gäddan till områden där den försvunnit.
Så, Havs och vattenmyndigheten. Miljökvalitetsmålet lyder: ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. I Miljömålsberedningen nämns ”att ge myndigheter förändrade mandat”och det har ni möjlighet att göra nu med vårt förslag till pilotprojekt. Att det sedan blir en förvaltningsmodell som är mer ekosystembaserad där fler parametrar vägs in och hanteras i förvaltningsmodellen är en vinst både för fisken och för Er.